Bondgården Sassi-Jaani

Från början på 1800-talet

Gården härstammar från början på 1800-talet från socken Kullamaa. Byggnader flyttades till museet under åren 1959-1960 och öppnades för besökare 1964. Boningshuset och kornboden förstördes av elden i 1984. Den rekonstruerade bondgården öppnades på nytt 1993.

Sassi-Jaani gäller som ett slags museets inledande undervisningsgård. Den i huset exponerade ständiga utställningen presenterar esters bondgårdsarkitektur och vår unika bobyggnad som kallas för rian. På tröskplatsen exponeras exempel på olika tak, bjälkbyggnaders korshörn, rians modell. I bodar exponeras bönders huvudsakliga tillbehör från köksredskap till hantverksinstrument, i vagnskjulet ser man landbrukstillbehör och i stallet det man använde för boskapsskötsel. På mönsterfältet växer historiska fält- och trädgårdskulturer.

Läs vidare
1 – rian; 2 – boden; 3 – stallet; 4 – sommarkök

Visste du det

  • I folkets mun berättar man, att bonden Suur-Jüri, som gäller som bondgårdens Sassi-Jaani grundare, hade hämtat de under portposter befintliga kvarnstenen till bondgården på egen rygg. För detta syfte bröt han av en ung björk, stack den genom de i sten gjorda ögonen och inom att låta hänga sina egna söner som motvikt på björkens andra ända, lyfte lasten som bäraroket på sina axlar.
  • Enligt arkivuppgifter betraktas mannen med namnet Mart som denna bondgårds första husvärd och bondgården kallades efter honom Sassi-Mardi.
  • Enligt årets 1803 belastningsförteckning fanns det på bondgården 2 hästar, 2 oxar, 2 kor, 3 kvigor och 1 föl.
  • Sassi-Mardi vare n 3-dagars bondgård, dvs. att man måste utföra 300 tvångs - dagsverken för godsägaren, av detta en hälft seldondagar och andra hälften fotdagar. Dessutom måste bondgården ge godsägaren som rättegångsavgift spannmål och hö; dessutom som belastningsförteckningens andel ett får, en höna, ägg, halm, humle osv.; postproviant måste erläggas i havre och hö och dessutom måste 480 kopek betalas.