Bondgården Köstriaseme

Arrendegården från 1800-talet

Bondgården Köstriaseme härstammar från Kiriklaküla i socken Hageri. Byggnader flyttades till museet under 1959-1962. Gården öppnades för besökare 1962.

En medelstor bondgård, som betalade penningarrende till godset Hageri, hade cirka 30 hektar mark, därifrån ungefär 9 hektar åkermark. Trots att den estniska lagen över bondefolket från 1856 gav människor möjligheten att inlösa bondgårdar, fortsatte man dock för en lång tid som arrendator. Den största delen av inkomsten måste man avbetala som skatter, och varje kvarblivande kopek lades undan i hoppet att ena dagen verkligen bli bondgårdens ägare. Hade man kunnat samla vissa medel försökte man dock lite sanera och förbättra byggnader, man anlage även trädgårdar. Också på Köstriaseme ser vi framför kammaren den rena gården med blomstersängar, som har avsöndrats från den mellan stall och sommarkök befintliga herdgården med en gärdsgård.  

Läs vidare
1 – rian; 2 – boden för kläders; 3 – boden; 4 – stallet; 5 – sommarkök

Visste du det

  • Det finns några som hävdar att hörnposten av rians ugn kan jämställas med himlens pelare och att i denna pelare bor husets skyddande ande. Man måste leva tillsammans i bästa sämja med skyddsanden, offra anden en del av mat och öl, för att familjen hade det bra. Man tänkte att varje byggnad hade en sådan skyddande ande.
  • Namnet Köstriaseme kommer från tiden, när det var Hageri kyrkans klockare som bodde på denna bondgård.
  • När det blev kallare ute, flyttade hela familjen – mormor, dotter och hennes två döttrar – till rian för att sova där. På så sätt fungerade det tills byggnaden flyttades till museet året 1959.
  • Ville man inte ha så mycket rök i boningsrum, lagades mat på Köstriaseme tills 1959 i sommarköket.
  • På söndagarna var på Köstriaseme’s kammares bord alltid vita bordduken. Det krävdes av en av döttrar i huset, som var också själv mycket bra i hantverk.