Bondgården Rusi

Från slutet av 1800-talet

Bondgården Rusi från landkrets Võrumaa har en mycket speciell position i museets exposition. Alla på denna bondgård befintliga byggnader härstammar från gården Ala-Rusi i byn Pugrita socken Karula, och denna gård har spelat en mycket viktig roll i estnisk konsthistoria. Nämligen växte här hos mammans föräldrar upp vår kända bildhuggare Juhan Raudsepp (1896-1984), som dåförtiden kallades Rusi Juku. Vid Ala-Rusi handlade det om en 36 hektar stor s.k. två hästars gård, som avsöndrades åt sonen i huset som gifte sig 1870. Byggnader från Ala-Rusi flyttades till museet i 1967. Gården öppnades för besökare 2002.

Läs vidare
1 – rian, 2 – kornboden, 3 – boden-stallet, 4 – stall- och ladubyggnad, 5 – källare, 6 – barstun, 7 – väl

Visste du det

  • Avkomlingar av släkten, som från och med 1826 bär namnet Tuwikese, betraktar den år 1700 födda godsets Kaagjärve bonden Russi Johann som sin stamfader.
  • 1880 slutades med godset Mäe- och Ala-Rusi gemensamma köpeavtalet på 555 tsarrubel. Den på ögonmått halverade bondgården mättes på separata egendomar först omkring året 1900.
  • Som bondgårdens och omgivningens landmark gällde den på kullen växande tottuga pettäi – tallen med tofs, som förmodligen hade planterats under svenska tiden. Passerade man tallen, måste man alltid korsa sig. Också måste man offra något till trädet – märlor, mynt, gjordar osv. En nyinvånare, som inte kände trädets betydelse och fällde trädet omkring 1953, insjuknade i en dödlig sjukdom.
  • Juhan Raudsepp’s mest kända arbeten är två allegoriska figurer på Tallinns Konsthallens fasad, Flickan med skålen på Tornide väljak och Käppkrossare i Haapsalu.