Bondgården Kolga

Arrendebondgård från 1800-talets andra hälft

Bondgården Kolga föreställer en arrendebondgård från ön Hiiumaa och gårdens utveckling genom olika tider. Byggnader härstammar från socken Emmaste. Bondgården öppnades för besökare i 1984. Vid gestaltande av den för Hiiumaas invånare karakteristiska vidsträckta gården gällde som exempel bondgården Pendi i byn Lelu, där också de gården indelande gamla inhägnader var bevarade.

De flesta av ön invånare bodde i ett område omkring 8 km från kusten, det betyder att man sysslade sig bredvid jordbruket med också med fiskefång och sjöfart. För att klara sig med livet på ön behövdes mångsidighet, och därför gjorde man också träarbete och sålde dess produkter. Tack vare sitt läge och bebyggelsens historia har Hiiumaa alltid varit ett slag kulturförmedlare mellan Estland och Skandinavien.

Läs vidare
1 – rian, 2 – boden, 3 – bod- och stallbyggnaden, 4 – bastu – sommarkök, 5 – smedjan, 6 – källare, 7 – väl

Visste du det

  • Svenskar bosatte sig på Hiiumaa på 1200-1300-talen. På 1700-talet tillhörde de K. M. Stenbock, den godsägaren av Kõrgessaare, som inte ville erkänna deras fribrev, som hade befriat de från dagsverksskyldighet. Striden löstes genom av Katarina II förordning, på grund av vilken svenskar tvångsförflyttades till floden Dnepr, men svensk inflytande på kultur på Hiiumaa förblev.
  • 1911 köptes bondgården Kolga av Mihkel Pruuli. Han lämnade bondgården på arv till sin son Ruudolf (född 1890), som var sjöman och hade hjälpt fadern med sina pengar att köpa gården. Ruudolf var lokala föreningsverksamheters anförare.  
  • Bondgården Kolga hade 50,9 hektar mark, därifrån 5,8 hektar åkermark.
  • På Kolga kan man se den för Hiiumaa karakteristiska bänken med ryggstöd, patchwork mattor, rutiga kuddvar och mattor.