Bondgården Jaagu

Från 1800-1900 sekelskifte

Vid bondgården Jaagu handlar det on en liten bondgård eller s.k. platsmannens ställe med cirka 9 hektar land, därifrån cirka 2 hektar åkermark, som på 1860-talen hade avsöndrats från ett statsgods för en pensionerad soldat.

Ägare av sådana gårdar tjänade sina pengar oftast på fastlandet eller på det på andra sidan av havet befintliga stora landet och utförde där diversearbete, framför allt var de sysselsatta som byggnadsarbetare. Som uppskattade mästare för stenbyggnaders upprättande byggde de på bondgårdar och gods såväl i Tallinn som i Riga. Också egna hus byggdes med omsorg och kärlek. På vintrarna gällde slöjd som inkomstkälla: kvinnor vävde tyg, broderade, sydde, män utförde skogs- och timmermansarbete.

Bondgården öppnades på museet i 1976.

Läs vidare
1 – rian, 2 – boden, 3 –gårdsskjul

Visste du det

  • Dessa små bondgårdar bildades enligt den nya förordningen från 1841 över statsgods och de motsvarande instruktionerna från 1859, som gjorde det möjligt att dela statsgodsens reservländer ut för marklösa bönder och pensionerade soldater.
  • Tack vare arbetet på fastlandet fick man också fria penningmedel, man på större jordbrukningsgårdar mestadels hade brist på. På så sätt hade man i de mindre hushållen även mer köpta varor, som t.ex. symaskinen på Jaagu.
  • Därför att man inte hade mycket skog på Muhu, användes torv som bränsle. Torv fick man från sumpmarker på Muhu eller Saaremaa.